torsdag, juli 26, 2007

Hopeless case of a kid in denial

Igår såg jag Transformers. Jag hade inga speciella förväntningar, förutom på specialeffekterna, innan jag såg den. Det är bäst så. Jag hade hört både ris och ros så för en gångs skull steg jag in i salongen relativt opartisk. Och det är därför jag tror att jag lyckades gilla den så mycket. Det är superavancerade robotar. Som slåss. Och förvandlar sig till stora, maffiga amerikanska långtradare med flames på. Oh yeah. Tyvärr gav samma superavancerade robot (Optimus Prime, självklart) ibland smöriga tal om hur människorasen är värd att kämpa för. Medan han slogs. Oh no. Men som jag sa till min kära fader när vi pratade om det efter filmen - om Optimus Prime inte hade varit genomgod så hade det inte funnits någon motpol till Megatron. Och för att överhuvudtaget kunna bevara något av den ursprungliga tecknade filmen så ska det vara relativt barnvänligt. Och därför får tyvärr Optimus agera supersnäll robotfarbror. Förutom stunder av smörighet har jag inget speciellt att klaga på. Om man bortser från den kvinnliga birollen som enbart är där för att väcka köttsliga lustar i tonårspojkar. Illa. Jag dömer dig i tystnad Michael Bay.
Nu är jag ledig tre dagar framöver. Sweet.. Ikväll skulle vi till quizzet på fagans. Trodde vi. Inget quiz på fagans ikväll. I och för sig har de precis öppnat efter de har haft semesterstängt i en månad. Men bordet är bokat så vi ska dit och äta.
Och imorgon ska jag se Simpsonsfilmen. Pepp pepp pepp!
Over and out.

Inga kommentarer: