Idag jobbade man. Mellan 9.30 och 19.00. Och gillade det. Det var nog precis vad jag behövde, som ersättning för den förlorade resan till Österlen. Det var väldigt få kunder så det gav mig gott om tid att handskas med mina funderingar. Vilka är massiva till antalet för tillfället. Mitt humör går verkligen upp och ner, ena stunden kan allt vara bra och i nästa känns det som om all lycka har försvunnit ur mig och allt känns hopplöst. Och jag har fortfarande inte gråtit. Jag känner hela tiden vätskan ligga och lura i tårkanalerna men fan om det ska bli något av det. Det är konstigt. Jag tror jag är i stort behov av att gråta, att få ut alla känslor som sakta men säkert bunkrar sig upp inom mig. Det är sanslöst hur förvirrad en person kan bli.
Jag gjorde en lång Notes to Self-lista medan jag jobbade. För att få lite struktur på tillvaron. Och för några timmar så kände jag mig inspirerad att komma igång med saker och ting. Produktiv till och med. Men sen när jag kom hem så kände jag mig mest bara trött och nere igen..
Men imorgon ska bli kul. Ska upp relativt tidigt och plugga, sedan ska jag baka och bege mig till farmor och farfar. Efter det ska jag till Lund och laga mat och se på x antal avsnitt av Twin Peaks. Pepp! Pepp! Pepp?
Jag lyckades precis peta mig själv i ögat. Scheisse.
Over and out.
2 kommentarer:
lilla Karin
Hörru Karin, om du ska hålla på och bloggeliblogga så måste du iallafall uppdatera minst EN gång i veckan. Annars tycker jag fan du ska lägga ner hela skiten. Lägg ner, eller uppdatera. Valet är ditt.
MVH Lasse
Skicka en kommentar