A phone named Mark

Nu är jag tillbaks i Lund efter att ha varit hos parenteserna sen i torsdags. Då firade vi även min mammas femtioårsdag i Köpenhamn eftersom hon valt att fly landet. Vi gick på julmarknaden på Tivoli och åt på kinarestaurang, så dagen var väldigt mysig, om än svinkall.

Sedan jobbade jag ju som vanligt fredag, lördag och söndag, vilket inte precis hjälpte min sviktande julstämning. Trots att jag bad om att få slippa julklappar i år fick jag en hel IKEA-kasse full på julafton. Och både Pontus och Helene hade köpt klappar till mig även fast vi bestämt att vi inte skulle köpa något till varandra. Schmucks! Julen firades i år med morbror Jörgen och hans fru, samt kusinerna. Vilket var trevligt. Farmor och farfar kunde tyvärr inte komma då de båda kände sig halvkassa och trötta på julafton, men vi tog igen det igår istället.

Och nu.. nu är det bara uppsatsångesten och nyårsafton som är kvar. Lisa kommer inte tillbaks till Lund förrän precis innan nyår, Pontus är borta tills början av januari. Som tur var kommer nog Jessica vara i Lund då och då, för även om det är bra att det inte finns folk här (om jag är uttråkad så kanske jag får tummen ur röven och börjar skriva) så känns det lite ensamt. Både Jessica och Pontus är halvvägs på uppsatsen... och jag har inte skrivit något alls. Shit..

Jag är illa ute.

Än en gång.

This photograph is proof

Igår var man jettehfull. Vilket är väldigt ovanligt för mig. Jag tror nog att jag aldrig varit så full som jag var igår. Det hela började med att vi skulle gå ut med Oskar, då han skulle åka hem till Götet. Så siktet var inställt på Kalmar nation. Men sedan visade det sig att han redan åkt hem. Which left us stumped. Så vi beslutade oss för att göra det bästa av situationen; helt enkelt dricka ändå. Jag ville besöka Vildandspuben så jag föreslog förfest hos mig och sedan ett besök hos Ölälskarnas Mekka AB. Lasse blev inbjuden och saken var biff.

Det var bara jag, Lisa, Pontus och Lasse som var på, då spontana fyllor på tisdagskvällar är tydligen frowned upon i vårt samhälle. Whaaaat?! Pontus hämtade David, som skulle gå och se Guldkompassen och sedan återvända, då jag gav honom ett löfte om whiskey. Och mycket whiskey blev det! Min flaska Grant's försvann. Och det var en liter. Men oj vad skoj det var.

Vi spelade kortspel som jag var allt för berusad för att förstå något av. Sedan blev det flera matcher fyllefussball som antagligen höll hela korridoren vaken. Pontus och David vann hela tiden, men jag hävdar fortfarande att det enbart var för att David var nykter. Och det är likställt med att fuska.

Då alla var hungriga helt plötsligt begav vi oss till Max. Jag har ingen aning om hur lång tid det tog att gå dit eller var det låg, och jag brydde mig inte vid tillfället då jag hade min whiskey med mig. And that's all I need. Jag tror vi satt ett bra tag på Max, jag åt inget då jag inte kan hantera min fyllemat, men jag tvingade Lisa att köpa en cola till mig. Som jag spädde med whiskey, självklart.

Hela kvällen presenterade Lasse diverse ordvitsar vilket fick mig att hyperventilera varje gång. Jag kan inte hantera min fyllemat, min vodka och ordvitsar, uppenbarligen. Och där var en mysko katt med en bjällra..

Min slutsats är att spontana fyllor på tisdagar funkar (and then some). När jag gick på grupphandledningen imorse var jag fortfarande lätt berusad. Dock full av energi! Och jag har varit på galet gott humör hela dagen. Nu ska jag snart hämta min syster vid busshållsplatsen och sedan ska vi bege oss till Netto och handla "snask" (hatar detta ord, det låter väl för jävla äckligt?) och sedan är det Lucia Movie Night hos Jessica. Hell yeah!

Jag menar.. C-uppsats... vad är det?

over and out.

I am a fulltime Lundabo

Igår flyttade man till Lund. Det var nog den mest oplanerade flytten någonsin, total osmidighet från min sida. Jag hade packat ner allt och burit ner det på nedanvåningen redan på söndagen. Men jag var inte smart nog att tänka på att hämta nycklarna på förmiddagen. Pappa hade tagit ledigt från klockan två på jobbet och vi skulle hämta lastbilen tre (lastbilen som bokades igår morse, bör tilläggas). När jag pratade med Helene på förmiddagen visade det sig att hon hade klämt fingret på söndagkvällen och var på vårdcentralen. Jag avrådde henne från att hjälpa till att flytta, och inom mig började stressen föröka sig som kaniner på grönbete. Men hon bestämde sig för att komma ändå. Så vi hjälptes åt, plus min kära moder, med att "fylla" lastbilen. Den var stor nog för att klara mina saker x två, helt onödigt, men man tager vad man haver.

Sedan bar det av till Lund. Pappa och Helene (utrustad med Lisas nummer) i lastbilen och jag och mamma i hennes bil. Pappa och Helene på väg till Vildanden, mamma och jag till Heleneholms gymnasium. För att hämta upp Moa. Men innan vi kunde bege oss så insåg vi att ingen av oss visste var Sparta låg. (Ännu fler kaniner.) I och med att lastbilen var tvungen att vara tillbaka i Malmö prick sju eller så kostade det dubbelt så mycket så hade vi en viss tidspress på oss. Trots att vi skrev ut kartor från Eniro så körde vi vilse i Lund. Efter att Helene ringt mig och frågat var vi blev av så erkände jag nederlaget och panikringde AFB Kundcenter tio i fem. Jag trodde att de stängde fem och började nästan hyperventilera när jag insåg att jag kanske släpat alla mina grejer i en hyrd lastbil + hela familjen till Lund.. och inte har tillgång till några nycklar. Men det visade sig att de stängde sex. Vilket fick mig att lugna mig lite men tanken på att Helene och Pappa och antagligen resten av gänget (Lisa, Jessica och Pontus) packade upp grejer utan mig var minst lika stressande. Tillslut fick vi en någorlunda vägbeskrivning av killen på kundcentret och hittade efter många om och men dit. Sedan lyckades jag, tack vara skyltar som visade oss vägen till stationen och sedan fyrans bussväg, leda mamma till vildanden.

Där alla grejer redan var uppackade. När de först sa det så trodde jag att de skämtade. Antagligen hade jag i stressen och vilsenheten förlorat min tidsuppfattning. Eller så var de bara sjukt effektiva. Jag fick enormt dåligt samvete. De hade verkligen bara stått och väntat på att jag skulle komma med nycklarna. Jag lyfte knappt ett finger vid min egen flytt och det är ju helt fel. Jag bjöd alla på pizza när vi väl var färdiga men det känns som att det inte är i närheten av hur mycket tack jag borde ge dem. Kanske om jag gör JÄTTEGODA kakor till mitt kafferep så har jag fyllt upp 10% av hur mycket jag står i skuld till dem. Jag vet verkligen inte vad jag hade gjort utan dem. De är så duktiga. Love you guys.